Isak:
”Jag åkte till Kärrtorp för att visa mitt stöd för alla som bor i området, jag har flera vänner där, och för att kanske lära mig lite av Linje 17-nätverket som jag inte visste något om. Kom till torget och hälsade på några vänner. Vi bytte några ord och skojade lite. Efter det gick jag till pressbyrån för att köpa en kaffe och en frukt. Tänkte att jag skulle ta ett varv på torget och hälsa på fler vänner. Då börjar det att smälla och ljudet av glasflaskor som krossas. ”Vad i helvete” hinner jag tänka och vänder mig om. ”Det är ju nassarna”! Jag står kvar inne på pressbyrån och tänker att jag kan hålla för dörren om dom ska ta sig in, det var några barn och pensionärer där inne. 
Efter ett tag tar jag mig ut och hjälper till att trycka tillbaks nazisterna. Jag var ganska orolig för poliserna också, för vissa hade inte ens hjälmar och var skiträdda. Dom var vända mot oss och slog med batong och använde pepparspray.  Oftast ville man bara komma förbi poliserna så inte nazisterna skulle kunna kasta stenar på oss. 
Efter allt var över så gick jag tillbaks till torget. Träffade två vänner som hade varit där med deras småbarn. Första gången jag träffade min väns son faktiskt.”